Syns man inte så finns man inte – Om man får tro ordspråket!

Den här kvinnan har verkligen många strängar på sin lyra. Hon anses även vara en av landets mest nätverkande personer. Jag får ett bra intryck av henne redan från början. Såg någon intervju med henne där hon ärligt talade om att hon haft komplex för det mesta. Hon talar från hjärtat och döljer inte obehagliga mer privata ”hemligheter” vilket är ödmjukt och visar på att hon är en öppen person utan direkt höga murar omkring sig.

Alexandra Charles tillhörde i alla fall innan de så kallade prestationsprinsessorna. Tjejer och kvinnor som ställer höga krav på sig själva. Detta i dagens väldigt höga tempo är lika med fara för kroppen och sinnet. Killar drabbas av detta också på ett annat sätt men ungefär lika dant.

Alexandra berättade i intervjun på SvD alla de gånger hon blivit nojig på sin kropp och hur den ser ut. Bantningskurer avlöste varandra för att få ett perfekt yttre.

En mening som jag fastnade vid lite extra var den här. ”Syns man inte så finns man inte!” Hon berättar att hon har som mål att förändra världen. Oavsett om det är i smått eller större projekt verkar det som. Mycket positiv kvinna får jag säga. Jag gillar henne.

Varför är vi människor så rädda – Varför?

Den här artikeln fick mig att tänka till så att det knakade. Hur släpper man taget? Thats the question! Sällsynt konst att våga släppa taget lyder rubriken. När är en människa redo att släppa taget om det som stör och våga sig ut ur säkerhetszonen?

De gånger jag vågat släppa taget om större problem har varit då jag blivit så förbannad på mig själv och hela situationen att jag inte längre orkade bry mig längre. Då släppte jag taget och det blev en förändring. Ibland blev det positivt och ibland negativt slutresultat. Det är endå en konst att våga släppa. Intervjun med Sara Stridsberg var intressant. Orden hon använde var magiska!

Människor som dagligen vågar släppa kontrollen eller ”inte bryr sig så mycket” de lever säkerligen mycket mer bekymmerslöst tror jag.

Det är mycket rädsla involverat när man inte vågar släppa något som skapar problem i ens liv. Då kommer rädslan för vad som eventuellt komma skall. Rädslan för att misslyckas, rädsla,rädsla och slutligen ännu mer rädsla.

Igår när jag var ute och cyklade så dök just de här tankegångarna upp. Varför är vi människor så rädda hela tiden. Är det inte det ena så är det det andra. Varför?

Självförakt är boven i det här dramat – Att börja tycka om sig själv är vägen ut!

En journalist hade intervjuat honom och ställt en hel del ingående och mycket givande frågor om hans liv och honom som person. Ola svarade ärligt kändes det som och blottade sitt inre för journalisten på ett sårbart sätt. Det fanns flera saker om hans liv som jag snappade upp och skrev ner. Ett av dessa är problematiken kring hur man slår sig fri från rädslan och rädslan för auktoriteter. Kunde aplicera de här känslorna i mitt eget liv. Jag har också alltid varit rädd för auktoriteter. Varför är man rädd för dessa människor? Sedan talade han om hur flockmentaliteten kan göra folk rädda och hindrar dem från att utvecklas som människor. Mycket intressant! Det ligger mycket i detta.

Hur slår man då sig fri från rädslan för flockmentalitet och rädslan för auktoriteter? Svaret är inte så enkelt och därför flyr många människor på olika sätt. Ola Rapace flydde genom teatern och även på andra sätt. Alla vill vi bli fria och känna oss stolta för dem vi är. Självförakt är en av de mest destruktiva krafter som man tvingas kämpa mot. Jakten efter kärlek och att få bli älskad kan verkligen ta sig uttryck på fel sätt. Många gånger flyr man från sig själv för man inte tycker om sig själv. Detta fenomen känner jag till eftersom jag är där nu.

När jag skulle gå in i köket i dag på förmiddagen så det första jag hörde från tv:n var det kvinnan sa som satt i intervjusoffan hos Malou von Sivers.

– Det behövs en enormt förändring och man måste börja tycka om sig själv. Detta budskapet var det första jag hörde och det slog mig som  en hammare i huvudet.

Det är där skon klämmer. Man måste tycka om sig själv för att saker och ting ska fungera runt omkring. Det är då man kan bryta sig fri från rädsla och förhoppningsvis ta till sig den kärlek som andra människor ger.